Ord på vägen, Året Runt 2006
Under sjuhundra år av Sveriges historia lästes Bibeln varje söndag på latin i gudstjänsten. Sedan återberättade prästen orden på svenska. Under 1500-talet inträffade två stora förbättringar. Bibeln översattes till svenska, och prästerna fick lära sig Bibelns grundspråk. Båda sakerna är viktiga. Att kunna grundspråken är viktigt, därför att inget språk riktigt överensstämmer med det andra. Jag fick en tankeställare om det, när jag skulle hålla föredrag på den estniske författaren Jaan Kross födelsedag 2005. Jag hade skrivit mitt föredrag på tyska, men när arrangörerna fick reda på det sade de att det inte alls gick, unga människor i Estland kan inte tyska idag. Det måste vara på engelska. Jag försökte alltså översätta det till engelska. Det gick inte. De centrala orden fanns inte. Jag hade talat om Jaan Kross som diktare, och det ordet finns inte på engelska.
Det är likadant med svenska och grekiska – Nya Testamentets grundspråk. Ofta saknas det ord. Språken stämmer inte helt överens. Ibland måste man använda flera svenska ord för att återge ett grekiskt ord. Låt mig ta ett exempel. Alla, som har varit på barndop, har hört att Jesus har sagt: ”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er.”(Matt. 28: 19-20). Att ”hålla” Jesu bud betyder att leva på det sätt han har befallt. Det grekiska ordet är terein. Våra grekiska läsare kan säkert berätta vad det betyder på nutida grekiska. I den grekiska, som talades på den tiden, hade det flera betydelser. Det kunde betyda varsebli och iaktta, d.v.s. att vara uppmärksam på något. Det kunde också betyda att hålla vakt. Jesus ville alltså att vi skulle hålla vakt över det han befallt, bevaka det som när hemvärnsmannen bevakar ett skyddsobjekt, en telefonstation eller en TV-mast, som är hotad av sabotage. Ordet innebär att också bevara, som när man lägger in sina farföräldrars vigselringar i bankfacket för att de inte skall blir stulna. Så skall de ord skyddas, som Jesus överlämnat åt oss genom evangelister och apostlar. De får inte komma bort. Först den tredje betydelsen liknar den, som Bibel 2000 har. Det grekiska ordet har nämligen även innebörden ”att uppfylla”, ”att följa”. Att beskydda och bevara Kristi ord är som att bevara en gård man får ärva. Den bevaras bara genom att man brukar och utvecklar den.
När Kristi ord läses vid dopet kan man inte få med allt detta. Det är därför viktigt att prästen kan grekiska och får tillfälle att förklara, att Jesus menar allt detta. Prästen på medeltiden läste Bibeln på latin, och i detta fall hade han nytta av det, för latinet använder ett ord – servare – som betyder bl.a. iakttaga, betrakta, förvara, betjäna. Vi har det som låneord i servitör Vi skall vara mot Jesus som servitören mot gästen. Den nya franska översättningen har garder, som betyder skydda. Vi har lånat in det ordet i gardist. Vi skall skydda Kristi ord som gardisten skyddar Stockholms slott. Det är den rätta inställningen. Så vill han ha det.
Det blir mycket rikare att lyssna till vad Jesus säger, om man får hjälp med att se hela rikedomen i språken. Det har man rätt att vänta sig av sin präst. Ni kanske undrar hur det gick med föredraget om Jaan Kross. Det fick bli på tyska, med estnisk simultantolkning.
På estniska finns det ett ord för diktare, luuletaja. Det är poetiskt också för svenska öron. På den punkten kan man säga mer på estniska än på engelska.
Christian Braw