Fram emot kvällen avtar besökarskarorna i Westminster Abbey i London. Den är Englands mest berömda kyrka, nationens hjärta. Nu kommer inte människor bra för att se tronstolen och Händels grav. Nu är det gudstjänst, aftonsång. Pojkarna från skolan intill kommer in i procession och leder gudstjänsten i sång. Absolut rent och i de skönaste tonsättningar sjunger de Guds lov med ord från Psaltaren och Nya Testamentets lovsånger. När aftonsången är slut och pojkarna gått ut i procession lämnar de andra deltagarna gudstjänsten, stilla och eftertänksamt. I denna gudstjänst klappar Englands hjärta. Här talar hela den världsvida engelskspråkiga världen samma ord. Detta är kultur på högsta nivå, det är mer en så, det är tillbedjan, det är ett möte med levande Gud.
När de andra deltagarna går ut, möter de en liten dam, som åt var och en ger ett litet gyllene häfte, noga skyddat i ett plastfodral. Hon står där kväll efter kväll. På det lilla häftets utsida står orden Pure gold – Rent guld. Med guld är det så att det inte korroderar. Andra metaller bryts ner i kontakten med luften. Inte så guld. Det är bestående. Det är det som är så fascinerande med guldet. I denna värld, där allt åldras, förfaller och bryts ner, finns det något som består. Att man sedan inte kan använda guld till att göra motorer, skruvar eller fartyg gör mindre. Guldet är ändå mycket mer värdefullt är järn, koppar och bly.
När man öppnar det lilla häftet ser man först av allt några ord ur evangelium enligt S:t Johannes: ”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud och Ordet var Gud.”(Joh. 1:1) Ordet är Guds Son, född av Fadern som ett ord föds på våra läppar. Vi bär ordet inom oss, det stiger upp och formas av våra läppar, det lämnar oss som ljudvågor, träffar ett öra och skapar glädje – när det är ett ord med godhet och kärlek. Ordet är ett med oss, och Guds Son är ett med Gud. Detta är rent guld. Det består.
Nästa ord i den lilla damens häfte är också från evangelium enligt S:t Johannes: ”Det som blivit till i honom, det ägde liv, och livet var människornas ljus.”(Joh. 1:4) Detta är sanningen om den underbara aftonsången i Westminster Abbey, det är sanningen om all skönhet och allt verkligt liv. Det är livet och ljuset från Guds son vi upplever.
Till sist i det lilla häftet finns några ord ur Uppenbarelseboken: ”Se, jag kommer snart… Kom! och du som törstar, kom! Den som vill, får taga livets vatten för intet….Amen. Kom, Herre Jesus!” (Upp. 22:12,17,20)
Det är stort med Händels grav och med drottningens tron. Rent guld är ännu större.