1. Bottenfruset! Inget porlar,
ingen våg i bäcken sorlar.
Är för alltid livet borta,
kommer våren nu till korta?
2. Ingen fisk i vattnet leker,
ingen rännil stenen smeker.
Ingen kabbeleka blommar,
inget spår finns kvar av sommar.
3. Men en solig morgon åter
Gud dig bäcken höra låter,
och där allt var bottenfruset
leker vårens våg i ljuset.
4. Så är det med himmelsljuset,
det, som värmer upp ett fruset
hjärta och åt Guds församling
ger en själavårs förvandling.
5. Bara Herren kan det göra.
Han skall oss ur kölden föra,
och det enda, som han väntar
är ett folk, som tror och längtar.
6. Vänta bara, tro och hoppas,
snart skall Kyrkans vårdag knoppas.
Ingen köld kan mer förfrysa,
där Guds vårsol börjar lysa.
Melodi: Den svenska psalmboken 248, Tryggare kan ingen vara