Nu skakas världen av Ukrainas kamp för frihet. Den kampen har hållit på i sekler. Där har även Sverige varit med. Karl XII och hans armé kom till Ukraina som bundsförvanter i kampen mot tsar Peter. 6 000 av dem vilar nu i Ukrainas jord. 5 000 dog
som fångar i Sibirien. Vad visste de om kristen tro?
Det kan vi veta genom den nyutgåva, som Teol. Dr Johan Herbertsson har gjort av deras katekes från 1689. Utgåvan har fått titeln Tron, bönen och sakramenten (Artos). Johan Herbertsson kan visa att detta är en tro som noga följer den unga Kyrkans stora kyrkomöten och reformationens insikter.
Johan Herbertsson visar också att enväldet även innebar en effektivisering. Länge hade beslut om psalmbok, katekes, bibelrevision, liturgi och kyrkolag blockerats av splittring. Den som skrev katekesen var biskop Olaus Swebilius, som en gång förberett Karl XI inför hans första nattvard. Nu genomfördes allt på några år – och med gott resultat. 1689 års katekes stod sig i över ett sekel – en hållbar kristen tro!
Många av formuleringarna har vi ännu kvar i katekesutvecklingen. Den har distinkta formuleringar, till exempel detta svar på frågan vad evangelium är:
”Det lär oss att vi genom tron på Jesus Kristus har en nådig Gud, får syndernas förlåtelse och evigt liv.”
Där är svaret på våra största problem – det onda och döden!
Hade karolinerna något svar i katekesen, när kampen för Ukrainas frihet den gången misslyckades? De fick detta svar:
”Gud verkar allt gott och stöder det som är enligt hans vilja. Gud förbjuder det onda, ofta straffar och förhindrar han det. Dock tillåter Gud ibland det onda och kan använda det för att nå ett gott mål.”
Kanske var det så fångarna i Sibirien tänkte, när den pietistiska väckelsen nådde dem där?