När IS tog makten i Mosul kunde stadens 160 000 kristna ha stannat kvar – om de hade blivit muslimer. Ändå lämnade de staden, berövade allt de ägde. Det finns en oerhört gripande bild från flykten: en familj som vi, i kläder som våra, som rastar under en motorvägsviadukt på vandringen till Kurdistan. Om de hade övergett Kristus, kunde de stannat kvar. 160 000 gick hellre i landsflykt. Detta är ett oerhört vittnesbörd inför hela världen: Jesus är Herren!
Martyrium är att dela Kristi smärta. Ur hans sår strålar Guds kärlek fram: ”Så älskade Gud världen…” Martyriets sår innebär också smärta. Det gäller även det som Carl-Erik Sahlberg kallat det grå martyriet. Det är att för sin kärlek till Jesus vara marginaliserad, nedtystad, ignorerad och utestängd.
Inte utan skäl har den svenska kristenheten – även i sekulariserade kretsar – anklagats för att vara kallsinnig inför vår tids martyrer. I själva verket är kärleken till martyrerna och glädjen över deras vittnesbörd ett avgörande tecken på en äkta relation till Jesus. Omvänt är likgiltigheten för martyrernas vittnesbörd ett tecken på en försvagad eller förtvinad relation till Jesus. Han talar själv om detta i sin profetia om slutdomen. Då kommer han att säga till de äktkristna: ”…jag var hungrig och ni gav mig att äta. Jag var törstig och ni gav mig att dricka. Jag kom som främling och ni tog emot mig. Jag var naken och ni klädde mig. Jag var sjuk och ni skötte mig. Jag satt i fängelse och ni kom till mig” (Matteusevangeliet 25:35, 36). När de unga Kyrkans kristna under de första 300 åren hörde och läste detta, kunde de känna igen sin egen tids martyrer i dessa Jesu minsta bröder. Än mer gäller detta nu. Vi lever i Kristi Kyrkas största martyrtid någonsin, alltifrån de ensamma kristna barnen på den svenska skolgården till fångarna i den nordkoreanska dödslägren.
Martyriet har många aspekter. Det blir tydligt i programmet för den stora martyrkonferens som ett stort antal kristna organisationer anordnar i Schwäbisch Gmünd 12-15 november. Janis Vanags, Lettlands ärkebiskop, medverkar. Bland ämnena för föreläsningarna finns följande: De iranska kristnas behov av teologisk utbildning, nationalistiska rörelser i fjärran Östern och religionsfriheten, traumabearbetning bland kristna och muslimer i Nigeria, kristet vittnesbörd bland muslimer i Östafrika, arabiska flyktingars rätt till evangelium, hur delar man rättvist hjälpsändningar, kristna och internet i Pakistan, kristna medier i Mellanöstern, de kristna konvertiternas framtid och deras betydelse för Mellanöstern och för oss, traumatiserade kvinnor i Mellanöstern.
Jesus har talat om mat, dryck, besök, kläder, gästfrihet. Nu har hans uppdrag växt ut till så mycket mer. Det som han talat om får sitt rätta djup, när man minns att han talade om sin Kyrka som en kropp, hans egen kropp. När nervsystemet i en kropp fungerar, känner hela kroppen, när en del av den skadas. Då griper den friska delen av kroppen in. Det är detta, som det handlar om.