På Kyndelsmässodagen får barnen i Slätthög och Mistelås en barnbibel i kyrkan. Den har många av Bibelns berättelser, fast omskrivna på enklare språk och med fina bilder. De flesta församlingar i Svenska Kyrkan gör på samma sätt. Det finns ett antal olika barnbiblar, men den vi mest har använt heter Min första Bibel.
Själv fick jag aldrig någon sådan. Det fanns ingen kyrka i den stadsdel i Malmö där vi bodde, och förresten var vår familj sekulariserad. Min första Bibel fick jag på helt annat sätt. Det var i realskolan, på Malmö Latinskola. Alla elever fick en egen Bibel. Det var generöst av kommunen, men tyvärr användes den – såvitt jag minns – aldrig i undervisningen. Vi bara hade den, och jag läste den inte heller själv. När sommarlovet kom tog jag hem den, och så blev den liggande i en hylla. Visst hade vi religionskunskap, men aldrig sade någon av våra lärare att vi skulle slå upp något i Bibeln. Det kanske var lika bra, för det flesta av oss var totalt främmande för den, och de som hade bättre reda på sig vågade inte tala om det.
Men Gud kan använda sig också av en Bibel, som ligger bortglömd i en hylla. Det kom en dag, när jag började läsa den. Orsaken var att jag hade mött Gud personligen. Det var alldeles oväntat och oplanerat, från min sida, men det blev så. Hur det kom sig kan jag inte säga, men jag begrep att om man har mött Gud personligen skall man gå i kyrkan och läsa Bibeln. Och märkligt nog, jag förstod att denna bok inte är vilken bok som helst utan ”Helig Skrift”. Att den är helig betyder att den tillhör Gud och att Gud är nära i den. Den övertygelsen måste vara en gåva av Guds helige Ande, som jag fick – alldeles oväntat och oplanerat från mig egen sida – och som en gåva av Guds stora nåd och välvilja. I andra böcker jag läste kunde jag stryka under, men jag bestämde mig för att inte stryka under något i Bibeln för att inte själv lägga till något i den.
Min första Bibel har följt mig sedan dess. Den har ett litet och behändigt format, och det gör att den är praktisk att ha med på resor. Så småningom gick pärmen sönder, och jag lämnade in min Bibel på Nygatans Bokbinderi i Växjö. De hade en stämpel med kors, hjärta och ankare. Jag bad dem trycka det på framsidans pärm. Det är ju tro, hopp och kärlek Bibeln handlar om. Det är detta den ger. Jesus säger: ”De ord som jag har talat till er är Ande och liv.”(Joh.6:63)