Sverige har ett rikt kristet samfundsliv, där Svenska kyrkan är en viktig del. Detta rika liv fick ny kraft på 1800-talet.

Läkaren Jens Lunnergård ger inblickar i detta i den nya boken Min nåd är dig nog – influenser av den rosenianska väckelsen (Carl Olof Roseniussällskapet). Syftet är att skildra den påverkan som den pietistiska väckelsen hade ute i samhället.

Där är Carl Olof Rosenius (1816–1868) en nyckelperson. Som predikant i Betlehemskyrkan i Stockholm nådde han vida kretsar, och han var dessutom en framgångsrik tidningsutgivare. I hans krets fanns också Lina Sandell, som utan motstycke är Sveriges
viktigaste teolog. Det finns ingen vars teologi är så levande som hennes. Ett annat namn i kretsen var Jenny Lind (1820–1887), Sveriges första internationella sångstjärna. När hon var i Sverige lyssnade hon gärna till Rosenius förkunnelse, och han var också hennes själasörjare. Jenny Lind fick den sällsynta hedersbetygelsen att få sitt namn i Poets’ Corner i Westminster Abbey. Vid namnet står texten: ”Jag vet att min förlossare lever” (Job 19:25; text till en aria av Georg Friedrich Händel).

Fredrika Bremer (1801–1865) var född i Åbo men växte upp i Stockholm. Hon tog med kraft till orda för den ogifta kvinnans ställning. Rosenius var en regelbunden gäst hos henne på Årsta slott, och hon hade en fast bänkplats i Betlehemskyrkan.

August Strindbergs relation till Rosenius och pietismen var ambivalent. Hans mor tillhörde Rosenius åhörare och läsare. Ett personligt intryck av förkunnaren ger han i romanen Tjänstekvinnans son: ”Han såg ut som friden och strålade av himmelsk glädje.” Senare tog han kraftigt avstånd och skrev bland annat en karikerad skildring av Lina Sandells make. Men han kunde också skriva: ”Jag har sökt Gud ända från barndomen.” På sin dödsbädd visade han sin dotter på Bibeln: ”Detta, Greta, är det enda rätta, min kära Greta.” På hans nattduksbord fanns också Roos betraktelser, en av pietismens allra största texter. I den hade han särskilt markerat orden för 22 februari: ”Om vårt hjärta fördömer oss är dock Gud större än vårt hjärta och vet allt” (1 Joh 3:20).

Och nu – vad har den pietistiska väckelsen att säga idag? Jens Lunnergård låter pastorn, numera prästen Magnus Persson få beskriva vad Rosenius lärt honom: ”Trösten och befrielsen uppenbaras i det rena evangeliet, Jesu Kristi objektiva verk för oss.” Men sista ordet får Rosenius själv: ”Men se upp och vakta dig som för döden för att söka svaret i ditt eget hjärta.”